Happiness

I dag när jag vaknade så tränade jag hemma lite, sen duschade jag, och i duschen så tänker jag oftast som mest och då började jag tänka på vad jag skulle blogga om, men sen glömde jag det så inlägget får komma nu istället. 

 

Jag tänkte iallafall skriva mitt nyårslöfte och vad jag har besämt mig för att gå efter 2013, men först lite om 2012. 

 

2012 var inte direkt mitt bästa år hittils, eller det var inte dåligt men jag var inte riktigt lycklig. 2011 var det bästa året jag haft så då trodde jag att 2012 skulle bli minst lika bra men det blev det ju inte direkt. Men en sak som hjälpte mig genom 2012 var nog att jag blev mer inne i kyrkan. Konfa året började och jag blev "fadder" till dom, vilket var riktigt kul och gjorde mig mer självsäker. Jag vågar tillexempel nu prata inför stora grupper och kan vara mig själv inför människor jag inte känner. Och jag har träffat underbara personer under året och vänskapen mellan olika människor har växt. Jag har också upptäckt musiken mer och fått uppträda tillexempel på uppsala idrottsgala vilket känndes underbart. Har "upptäckt" min röst, och musiken har blivit mer intressant. Men sen var det mycket stress under året. Massor massor massor med plugg och för hög press på de nya betygen. Också hög press runt omkring allt i sammhället men jag kunde stänga det ute ett tag, men allt kommer ju såklart tillbaka och jag har pressat mig inombords. Jag är inte alls en stressig person, utan motsatsen, jag tar allt lugnt och sansat och mår inte alls bra av stress. Kanske var det som gjorde mig olycklig genom 2012.

Så, med det sagt så känns det underbart skönt att komma in i 2013, med nya dagar och nya tankar. 

Mitt nyårslöfte är att "Leva mitt liv fullt ut", och det tror jag många har. Jag har iallafall massa tankar bakom löftet och det känns bra att veta att jag faktiskt har möjlighet att uppfylla det med ett nytt år. 

 

 

 

Jag har märkt att jag oftast oroar mig över typ, ALLT.  Skolan, vänner, utseendet, känslor, konsekvenser, och ja ni förstår. Det tar upp för mycket tid att sitta och tänka "Ska jag verkligen ställa mig inför klassen idag och ha föredrag" eller "Kan jag verkligen gå osminkad till skolan i mjukisbyxor"  Jag är trött på dom där tankarna och har bestämt mig att inte bry mig om vad andra tycker. Jag tänker vara mig själv det här året, och orkar jag inte sminka mig, vem bryr sig egentligen? Typ jag, men ska inte göra det längre. Ska stå upp för mig själv. 

 

 

Jag ska hitta det positiva i saker jag gör, och jag ska börja uppskatta livet lite mer. 

Jag klagar allt för ofta på saker och tackar ofta nej. Mer "ja" och mindre negativa tankar ska in i livet. Det kanske gör att jag gör bra saker i livet. Och när jag är ledsen så ska jag hitta de bra sakerna i det deppiga. 

Tillexempel nu, jag saknar en person alldes för mycket, men tänker bara på hur underbart det kommer bli att träffas sen!

 

inge mer lathet på plugg, inge mer mobil på lektionerna, bara att köra den sista terminen i 9an, vila tar jag till sommaren.  

 

 

 

hittade de citatet på en bild förra året och tyckte det passade in riktigt bra. Jag vill kunna vara mig själv i alla situationer, vare sig det är med mina vänner eller fiender. Vill kunna skratta och prata med alla och inte backa undan så fort något som skrämmer mig händer.