Men jag har varit här förut
Hemkommen från ännu ett underbart konfirmandläger. Detta var ett upptaktsläger i Aspnäs (typ en timme från Uppsala) och allt gick superbra! Jag hade jätteroligt och knappt någon ångest, vilket var längesen jag kände så. Men en liten ångestattack smög sig på, vilket var bra för att vara mig då jag brukar få hela tiden när jag sover borta längre än 1 dag.
Jag har iallafll varit i lägerspirit hela helgen och varit runt underbara och trygga människor. Vilket varit jättekul och välbehövligt.
Helgen gick snabbt, som tiden gör när man har roligt och igår landade jag i Amandas soffa när vi kom hem. Med vofflor i magen och hemma själv hos henne somnade jag i någon timme och sen skulle jag hem. Kände redan i soffan hur ångesten som inte kommit ur så länge smög sig på och sedan spenderade jag resten av kvällen hemma lite nere. Så kan det vara. Och nu får det vara så.
Efter varje läger känner jag alltid lite ångest över att behöva vara ensam igen, men nu var det något mer. Jag vet inte vad men det visar sig får jag hoppas.
Idag är det skola för första gången efter en veckas sjukligheter. Är faktiskt inte så taggad alls, men det kan bero på att jag sitter med idrottskläder på mig. Saknar mina vänner.
Ha en fin dag!
Jag kom på sista minutrerna att jag faktiskt hade kameran med mig... väldigt typiskt eftersom jag haft fullt upp hela tiden. Men fick några fina kort ändå på mina favoritpersoner.
