Happiness

Jag vaknade i min säng brevid Amanda i morse. Fin fint. Sen åkte vi till Gränby på att shoppa det sista julisarna, allt är klart. 

Nu är jag nyduschad i min varma, röda morgonrock i soffan och kollar på Beatrix Potter, som jag och mamma gör varje jul. Super mysigt. Snart börjar uppesittarkvällen, då blir det köttbullar, potatis, julskinka och lite sånt. En tjuvstart på julbordet. 

Har firat min Laura som fyllt år, har gått på kvällsprommenader, har gått på Skansen och skrattar så mycket. Är så lycklig igen. 

I går klädde jag och mamma granen när jag kom hem från Stockholm. Det var supermysigt. Nu ligger jag i sängen och hostar som jag vet inte vad. Ska till min psykolog och sen ska jag träffa Amanda för julklappsmys. Blir super. 

Sen började jag tänka på det som jag får höra. Tänk på de bra sakerna. Så det gjorde jag.

Jag fick prata 1 timme i går med min finaste innan jag fick mitt sista hjärta, och sen somnade jag direkt, lite tryggare.

Jag fick baka peppisar med min bästa vän, och vi skrattade och log. Sist grät vi och sörjde. Det är så skönt att vi kan göra båda.

På söndag kanske jag ska få gå på jul på Skansen. Var där när jag var liten, ett av mina varmaste minnen. Ska få gå led den bästa jag har, och jag är så glad över det. 

Det är sida vanliga dagen innan julavslutningen. Jullov. Känns både sorgligt och skönt. Sorgligt för att jag kanske kommer ligga på mitt rum i mitt svarta hål. Eller så kommer mamma och pappa hålla mig underhållen. Ge mig ljus. Som de gjort hela veckan. Jag tror mest det. Det är ju jul. Min och mammas grej. Men rädslan finns ju, såklart. 

Godmorgon.

I dag kan bli en bra dag känner jag. 

 

I skolan ska vi göra pepparkakshus hela dagen. Och efter det ska jag träffa Julia, och vi ska också göra peppisar. 

Kommer bli mysigt. 

 

 

Sitter med kaffe i handen, har precis gått upp, lite för sent. Äsch, det gör ingenting. Orkar kanske inte fixa mig i dag. Nej, i dag ska jag gå ofixad. Har inte gjort det på ett tag. 

 

Det finns lite ljus. Han får mig att fortsätta. 

 

I går var en konstig dag. Det var min bästa väns pappas begravning. Han som jag känt och bott granne med sedan jag var 3 år. Min extrapappa har han alltid varit. Någon som alltid lyssnat och alltid brytt sig, alltid hjälpt till. Alltid mött en med ett leende på läpparna. Lyst upp ens dag. 

I går fick vi säga ett slags farväl. Det gjorde fruktansvärt ont. Men de hade gjort den så fin och personlig, lite skatt fick till och med komma med. 

Orkar intw skriva mer om den. Det är jobbigt så som det är.

Så i dag har varit tungt. Har gråtit och brutit i hop. Men varit glad också. Är så tacksam över mina vänner och lärare. 

Just nu saknar jag Amanda så mycket. Vill ligga på en madrass brevid henne med massa ljus. 

Är nog innerst inne arg och ledsen och sörjer fortfarande. På måndag är det begravning. Känns både bra och som ett helvete. Tror jag behöver se kistan innan jag fattar allt. Det kommer bli fint, och tryggt. För min bästa vän har gjort allt så fint, och bra. 

Jag blir stolt över henne varje dag ska ni veta. Hon håller i, hon är så stark. Det gör fruktansvärt ont i mig att se henne såhär, men hon är så stark. Ni förstår inte. Jag förstår inte. Åh, min fina, älskade bästa vän. 

Skriver normala inlägg när jag kan. Har fullt upp denna vecka, med roliga saker faktiskt! Puss på er